*Först en liten uppdatering sedan senast posten om Krapperups Sommarteater: kommunen har vänt och beviljat stöd för höstens uppsättning. Grattis! Nu följer vi den övriga crowdfundingen med stor spänning!*
Nu till veckans text:
I veckan som gick presenterade den nya regeringen sin budget och media svämmade över av kommentarer och många brutna vallöften.
Och den sedan tidigare kritiserade kulturministern, Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke, tillhörde inte undantagen. Miljöpartiet gick till val med löfte om fritt inträde på museum och konsthallar – men detta vallöfte gick alltså inte att återfinna i budgeten för kommande mandatperiod. Kulturministerns kommentar i SVTs Kulturnyheterna löd ”Man kan aldrig lova något, och situationen i Sverige gör att det fanns annat som behövde prioriteras.” (fritt citerat, nota bene).
Självklart finns där alltid något annat att prioritera, men jag har ett par frågor till Kulturministern, och ett par påståenden:
För det första, det heter väl valLÖFTE av en anledning? Att man sedan, i förhandlingar, inte får igenom alla sina löften och önskemål är en annan femma. Tittar man lite snabbt på budgeten som helhet så är avsaknaden av Miljöpartiets hjärtefrågor slående. Däremot har Vänsterpartiet, som inte ens sitter i regeringen, fått igenom flera förlag. Detta kan omöjligen de som röstade rödgrön vara nöjda med? Och jag vill drista mig till att påstå att många av just Miljöpartiets väljare tycker att fria inträden är en prioritet om än inte en avgörande valfråga kanske.
För det andra, om jobbskapande åtgärder är prio, varför skulle inte gratis inträden vara ett led i detta? Gratis inträden borde leda till fler besökare, fler besökare kräver mer personal och kanske till och med nya arbetsuppgifter, skulle man kunna argumentera. Eller anser regeringen att det endast är satsning på ”riktiga” jobb som gäller. Som vanligt tycker man kanske inte att kulturjobb är riktiga? Sist jag kollade var just kulturarbetande ungdom en av de grupper som befinner sig långt bort från den berömda ”arbetsmarknaden” (som numera mer borde kallas ”arbetsträsklandet” om ni frågar mig).
För det tredje, vilka konkreta kulturpolitiska satsningar går att återfinna i budgeten? Inga – om du frågar mig. Motbevisa mig gärna! Vi kommer alltså att ha fyra år av kulturvakuum? Det känns ju kul…
”Vi satsar en kvarts miljard på kulturpolitiken” säger kulturminister Alice Bah Kunke (MP) till Kulturnyheterna. Men på vad? Det som presenteras här är långt i från konkret.
Viktigt att notera: jag personligen tycker inte att just gratis inträden på museum och konsthall är ett BRA förslag. En av (många) anledningar till att jag alltså inte röstade på Miljöpartiet i valet. Så vad gnäller jag om? Kanske det faktum att jag tycker det är erbarmligt att kulturen åter igen är bortprioriterad, till om med av dem som anser sig vara dess främsta förespråkare. Det utarmar kulturlandskapet, samhället i stort och kommer leda till ett sällan skådat kulturmörker.
opheliakultur 